Problembakgrund: Finansiella rapporter är ett sätt för företagen att kommunicera med investerare och intressenter. Samtidigt som det finns lagar och förordningar som styr redovisning och rapporterns utseende finns det goda möjligheter för företagsledningen att påverka de siffror som presenteras i de publika rapporterna genom periodiseringar. Denna studie tar konceptet kring att investera baserat på graden av periodiseringar till den svenska aktiemarknaden.Problemformulering: Är det möjligt att generera riskjusterad överavkastning på den svenska aktiemarknaden med periodiseringsbaserade investeringsstrategier?Syfte: Huvudsyftet med studien är att undersöka investerares möjlighet till riskjusterad överavkastning på den svenska aktiemarknaden utifrån investeringsstrategier baserade på graden av periodiseringar. Ett delsyfte är att jämföra två delperioder för att undersöka om periodiseringsanomalins förekomst förändrats över den totala undersökningsperioden.

I denna studie undersöks huruvida man som investerare kan erhålla riskjusterad överavkastning på den svenska aktiemarknaden genom att utnyttja ett mått som baseras på graden av periodiseringars storlek. Detta då tidigare forskning visar på att marknaden ofta feltolkar periodiseringars inverkan på bolags resultatrapport, vilket i sin tur leder till att investerare felvärderar bolagen. Genom att utforma aktieportföljer med en ettårig investeringsperiod och i form av en köpportfölj innehållande bolag med en låg grad av periodiseringar, en blankportfölj innehållande bolag med hög grad periodiseringar och en hedgeportfölj som kombinerar de två portföljerna, testas huruvida det går att erhålla riskjusterad överavkastning genom användandet av modellen Jensens alfa. Resultatet tyder på att strategin är framgångsrik beträffande identifiering av förväntat köpstarka aktier, men att den däremot misslyckas med att särskilja svaga aktier..

Syfte: Studiens syfte är att undersöka om AP7 uppfyller sitt mål att ge sina sparare minst lika bra pension som övriga premiepensionssparareMetod: Uppsatsen baseras på en kvantitativ metod. Avkastningar riskjusteras med hjälp av Treynorkvot, Sharpekvot och Jensens Alfa för att kunna jämföras mot varandra.Slutsatser:AP7:s riskjusterade avkastning ligger något under Sveriges övriga premiepensionsfonder sett till både PPM-index och genomsnittet för de nio mest valda PPM-fonderna år 2013. AP7 har presterat en sämre riskjusterad avkastning än SIXRX och en bättre riskjusterad avkastning än en svensk statsobligation sett till undersökningsperioden..

Genom en kvantitativ studie av 60 aktier på Stockholmsbörsen har följande fråga besvarats. Hur kan en investerare utnyttja historisk information för att nå riskjusterad överavkastning? En teknisk analys för att testa den svaga formen av informationseffektivitet genomfördes. Aktiernas faktiska avkastning jämfördes med den förväntade enligt CAPM, och de alfavärden som observerades testades genom variansanalys. Resultaten från studien visade att de undersöka aktierna har alfavärden som är signifikant skilda från noll, när endast skillnaden studerades.

I denna uppsats undersöks hur alternativa viktningsmetoder av OMXS30 har presterat mellan 2004-2010. Studien har sin utgångspunkt i teorierna kring Capital Asset Pricing Model och Effektiva Marknadshypotesen. Syftet med studien är att undersöka huruvida ett kapitalviktat index är effektivt i enlighet med dessa teorier. I studien konstrueras fem stycken index, ett kapitalviktat, två fundamentalviktade, ett riskviktat och ett kombinationsviktat index. För att avgöra indexens historiska prestation analyseras de utifrån utvärderingsmått som mäter riskjusterad avkastning.

Fonder och fondsparande är något som berör nästan alla svenskar. Fondavgifterna som banker och andra fondinstitut tar ut för att förvalta kundernas pengar varierar dock stort. Forskare och debattörer har ifrågasatt huruvida de högre avgifterna som aktivt förvaltade fonder tar ut jämfört med de passivt förvaltade dito verkligen är motiverade då de inte anses ge något mervärde tillbaks till sina sparare. Syftet med det här arbetet är därför att undersöka huruvida de höga avgifterna som aktivt förvaltade fonder tar ut är motiverade eller om en sparare istället bör välja de billigare indexfonderna. För att kunna svara på syftet gjordes ett urval av tretton aktivt förvaltade fonder.

År 2005 införde Europeiska unionen en förordning som innebär att alla svenska börsnoterade företag måste nedskrivningspröva sin goodwill istället för att som tidigare göra årliga avskrivningar. Detta utförs med hjälp av en diskonteringsränta och påverkar utfallet om nedskrivning ska göras eller inte. Vår uppsats baseras på en studie av Carlin och Finch (2009) som jämförde australiensiska företags redovisade diskonteringsräntor med teoretiska sådana beräknade med hjälp av CAPM. De fann att en stor del av företagen använde en opportunistisk diskonteringsränta som gjorde att de undvek att skriva ned sin goodwill. Carlin och Finch val av modell fick dock kritik och därför använder vi både CAPM och trefaktormodellen när vi gör motsvarande undersökning på noterade svenska företag.

Uppsatsen undersöker småbolagseffekten under tidsperioden 1996-2005 på stockholmsbörsen. Inget statistiskt säkerställt samband mellan bolagens storlek och deras avkastning gick att finna. Detta till trots fann undersökningen tendenser till vissa mönster som skulle kunna härledas till småbolagseffekten enligt tidigare studier. Undersökningsmetoden var av kvantitativ natur och baserades på en jämförelse av två portföljer över åren. En portfölj innehöll de 15 största bolagen på stockholmsbörsens A- och O-listor och den andra portföljen bestod av de minsta.

Denna studie undersöker huruvida momentumstrategier applicerat på OMXS30 under perioden2004-01-01 till och med 2009-06-30 genererar riskjusterad överavkastning vid jämförelse medmarknadsindexet OMXS All-share. Detta görs med en teoretisk grund i modern portföljteori, deneffektiva marknadshypotesen samt CAPM. Momentumstrategierna prövas genom attinledningsvis rangordna de aktier som ingår i OMXS30 efter historisk avkastning under deföregående sex månaderna. Därefter sätts portföljer samman enligt en strategi innehållande treaktier och en strategi innehållande tio aktier. Båda strategierna med en investeringshorisont på sexmånader.

Aktiesparandet blir allt mer utbrett. I och med detta strävas det efter en så hög avkastning som möjligt, placerare vill helst slå index. Huvudantagandet inom finansiell ekonomi är att marknaden är effektiv, vilket speglas i den effektiva marknadshypotesen. Om marknader är effektiva bör det inte vara möjligt att generera överavkastning och anomalier som kan utnyttjas som investeringsstrategier borde inte förekomma. Studiens syfte är att undersöka förekomsten av anomalier, mer precist: P/E-talseffekten, januarieffekten och julieffekten, under perioden 2000-2010. Forskningsprocessen är av deduktiv karaktär, då redan befintliga teoriers riktighet testas med hjälp utav empiriska observationer. Vidare har vi vid studiens genomförande tillämpat ett kvantitativt tillvägagångssätt.Studien visar inte på några statistiskt signifikanta resultat då det gäller förekomsten av P/E-talseffekten.

Börshandlade fonder (ETF:er) blir alltmer populära som spar- och investeringsalternativ. Antalet ETF:er och variationen av dessa ökar stadigt. Denna studie ser på ETF:er likställda aktier (ur ett värdepappersperspektiv) och syftar till att applicera momentumstrategier på den amerikanska ETF-marknaden, likt Jegadeesh och Titman (1993), för att testa sambandet mellan ETF:ers kapitalvärde och riskjusterad överavkastning, estimerat genom Jensens alfa. Med utgångspunkt från Banz (1981) som visar på samband mellan investeringar i småbolagsaktier och högre riskjusterad avkastning (än motsvarande investeringar i stora bolags aktier). Testet har baserats på portföljer sammansatta på momentum- och contrarianstrategier för att utröna om en ETFs storlek på kapitalvärde är avgörande för en ETFs avkastning.

Syfte: Undersöka om det är möjligt att generera en överavkastning på aktier gentemot marknadsindex på OMXS Industrials enligt Net Current Asset Value strategin.Metod: Studien baseras på en kvantitativ metod för att undersöka historiska aktievärden. Datan som används i undersökningen hämtas från Thomson Reuters Datastream och de statistiska värdena bearbetas i Microsoft Office ExcelTeoretiska utgångspunkter: Studien har sin förklaring med utgångspunkt från teorierna om den effektiva marknadshypotesen och CAPM modellen, samt ett avsnitt som utreder principerna om hur värderingsstrategier bör följas.Resultat: Beroende på längden av innehavsperioden visar studien att det i de samtliga fall är fullt möjligt att överträffa marknadsindex, och att den riskjusterade avkastningen i de flesta fall är högre än marknadsindex..

Huvudsyftet med uppsatsen är att se hur ett företags annonsering om återköp av aktier påverkar dess börskurs i Sverige. Som delsyfte kommer även en undersökning göras om huruvida reaktionen skiljer sig mellan olika branscher samt om Sveriges reaktion skiljer sig från den tidigare forskningen i USA och i Storbritannien. Undersökningen har genomförts med hjälp av en eventstudie där den abnormala avkastningen beräknas. En intervju utförs för att bekräfta resultatet.Resultatet gav en sammanlagd kumulativ avkastning på 0,57 %. Det visade även att det finns en skillnad mellan olika branschers reaktion på en annonsering av ett återköp.

Tidigare forskning har indikerat att det kan existera informationsasymmetrier i aktiemarknaden mellan olika marknadsaktörer. Personer med insyn har oftast tillgång till särskild information som inte är tillgänglig för marknaden. Detta innebär att möjligheter till abnormala avkastningar existerar för dessa personer vid handel av bolagets finansiella instrument. Denna studie undersöker i första hand huruvida insynshandel på Aktietorget och Nordic Growth Market genererar abnormal avkastning samt om det föreligger en skillnad i resultat mellan dessa marknadsplatser. Det som ligger till grund för studien är insiders samtliga köp- och säljtransaktioner under 2005 för bolag noterade på Aktietorget och Nordic Growth Market.

Syfte: Studera sju portföljer och notera den bästa typen av portfölj med högst avkastning till lägst risk.Metod: Sekundärdata är grunden för uträkning av samtliga portföljers avkastningar, risker och korrelation. Studien är deduktiv med kvantitativa inslag av kända teorier av nobelpristagare i ekonomisk vetenskap. Slutsats: Studien visar att stora bolag i olika branscher är ett vinnande portföljinnehåll för denna studie. Stora bolags aktier har visat högre avkastning till lägre risk jämfört med små bolag under studiens tid då ekonomiska kriser drabbade marknaden. Den mest presterande portföljen var därför storbolagsportföljen.Vidare forskning: Längre tidsperspektiv och nya teorier som Jensens alfa samt Treynorkvot är av intresse för vidare forskning för att styrka vår slutsats..